Kapitel 30
Tidigare:
- Du lägger upp den där på Twitter va? Sa Louis och vi alla började att skratta.
- Såklart, sa Harry och tittade ner i mobilen igen.
- Så! Utbrast Harry och vi alla drog upp mobilerna för att se den. Vi tittade på den om och om igen på vägen till signeringen och vi skrattade lika mycket varje gång.
__________________________________________________________________________________________
Emmas perspektiv:
Jag skakade, mitt hjärta bultade, mina händer var svettiga. Bra start på dagen. Jag tog tag i Viktorias hand och hon tittade på mig och log. Vi gick in genom dom stora röda dörrarna. En lång korridor fullt med skåp, och elever. Vi fortsatte att gå mot skåpen vi hade fått, eller jag hade fått ett skåp bredvid Viktorias. Jag kände hur folk stirrade på mig vilket gjorde mig mer nevös än vad jag redan var.
- Du lägger upp den där på Twitter va? Sa Louis och vi alla började att skratta.
- Såklart, sa Harry och tittade ner i mobilen igen.
- Så! Utbrast Harry och vi alla drog upp mobilerna för att se den. Vi tittade på den om och om igen på vägen till signeringen och vi skrattade lika mycket varje gång.
__________________________________________________________________________________________
Emmas perspektiv:
Jag skakade, mitt hjärta bultade, mina händer var svettiga. Bra start på dagen. Jag tog tag i Viktorias hand och hon tittade på mig och log. Vi gick in genom dom stora röda dörrarna. En lång korridor fullt med skåp, och elever. Vi fortsatte att gå mot skåpen vi hade fått, eller jag hade fått ett skåp bredvid Viktorias. Jag kände hur folk stirrade på mig vilket gjorde mig mer nevös än vad jag redan var.
- Hur mår du? Du är likblek, sa Viktoria och tittade oroligt på mig.
- Nervös, var allt jag fick fram. Hon nickade förstående och vi stannade vid våra skåp. Några tjejer som stod en bit bort stirrade på oss och pratade, dom såg inte värst glada ut.
- Alltså måste alla glo, seriöst jag har lust att slå till alla. Sa jag irriterat samtidigt som jag försökte få upp mitt skåp.
- Men åh, hjälp mig! Huhu, sa jag ledset och lite smått irriterat.
- Ta det lugnt, sa Viktoria och skrattade, jag kunde inte göra något annat än att instämma i skrattet.
- Ursäkta? Sa en röst bakom mig.
- Vad? Sa jag och vände mig om. Det var tjejerna som hade stått en bit bort och glott på oss alldeles nyss.
- Jag känner igen er, har vi träffats förut? Sa ena tjejen kaxigt.
- Nepp, det skulle jag ha kommit ihåg, tro mig. Sa jag och granskade tjejerna med blicken.
- Men Emma seriöst, sa Viktoria och tittade med en irriterad blick på mig.
- Jag gick här förra året också, kan vi kanske ha träffats då? Sa Viktoria glatt.
- Tror inte det, vi började här i år. Sa en annan tjej och lekte lite med håret.
- Nu vet jag, ni är Harry och Louis tjejer! Utbrast en av tjejerna och alla i korridoren vände blickarna mot oss.
- Ehm.... Alltså.. Började jag men Viktoria avbröt mig snabbt.
- Vi är sena till en lektion, vi ses sen! Sa Viktoria snabbt och drog iväg mig.
- Tack, sa jag och hon drog med mig runt hörnet.
- Alltså vi måste hålla låg profil, sa hon allvarligt.
- Jag vet. Jag tittade ner i marken och lekte lite med kjolens volanger.
- Emma jag är seriös, sa hon och lät riktigt allvarlig.
- Men jag vet, sa jag lite smått irriterat.
- Du såg ju vad som hände med dig i början av allt det här, så tänk hur det går nu när du har alla runt om kring dig? Sa hon oroligt.
- Men det har jag ju hela tiden annars också, inte sant? Sa jag och log. Hon nickade.
två dagar senare ~ fredag
Harrys perspektiv:
- Harry du ska stå där, sa regissören och bekade bredvid en av bakgrundsdansarna. Jag nickade och små sprang till stället där han bad mig att stå.
- Niall, du ska stå i fokus nu. Stå här, det är din vers. Sa han och visade Niall vart han skulle stå. Dom andra killarna verkade redan stå där dom skulle för dom vart inte tillsagda att stå någon annanstans.
- Och ni två tjejer ska stå här borta, sa regissören och visade Emma och Viktoria vart dom skulle stå och vad dom skulle göra.
Under min del skulle jag stå och sjunga till en av tjejerna som vanligtvis var en av dansarna, hon hade kort blont hår och var faktiskt inte så ful. Eller inte för att någon var ful, men hon såg bra ut, så det gjorde inte mig något. Niall sjung sin vers och sedan kom vi till refrengen då det var min tur att sjunga. Jag gick fram till tjejen och började sjunga, men klantade mig så vi var tvungen att ta det igen, och igen och igen.
- Men seriöst, det blir bara fel! Utbrast jag och stampade i marken. Det var mörkt ute och det luktade höst, jag drog ena handen igenom mitt hår som fladdrade med i vindens brus.
- Killar, vi kan filma den här scenen i morgon istället. Sa regissören och jag nickade.
- Ni kan åka hem och sova nu så ses vi klockan två imorgon, sa han och vi alla gick sakta mot bilen.
- Vad gör jag för fel? Sa jag tyst och ruskade på huvudet. Jag kunde inte koncentrera mig när jag skulle sjunga framför den där tjejen. Allt jag kunde fokusera på var hur hennes hår drogs med i vinden och hur månen lyste i hennes ögon.
Liams perspektiv:
- Nervös, var allt jag fick fram. Hon nickade förstående och vi stannade vid våra skåp. Några tjejer som stod en bit bort stirrade på oss och pratade, dom såg inte värst glada ut.
- Alltså måste alla glo, seriöst jag har lust att slå till alla. Sa jag irriterat samtidigt som jag försökte få upp mitt skåp.
- Men åh, hjälp mig! Huhu, sa jag ledset och lite smått irriterat.
- Ta det lugnt, sa Viktoria och skrattade, jag kunde inte göra något annat än att instämma i skrattet.
- Ursäkta? Sa en röst bakom mig.
- Vad? Sa jag och vände mig om. Det var tjejerna som hade stått en bit bort och glott på oss alldeles nyss.
- Jag känner igen er, har vi träffats förut? Sa ena tjejen kaxigt.
- Nepp, det skulle jag ha kommit ihåg, tro mig. Sa jag och granskade tjejerna med blicken.
- Men Emma seriöst, sa Viktoria och tittade med en irriterad blick på mig.
- Jag gick här förra året också, kan vi kanske ha träffats då? Sa Viktoria glatt.
- Tror inte det, vi började här i år. Sa en annan tjej och lekte lite med håret.
- Nu vet jag, ni är Harry och Louis tjejer! Utbrast en av tjejerna och alla i korridoren vände blickarna mot oss.
- Ehm.... Alltså.. Började jag men Viktoria avbröt mig snabbt.
- Vi är sena till en lektion, vi ses sen! Sa Viktoria snabbt och drog iväg mig.
- Tack, sa jag och hon drog med mig runt hörnet.
- Alltså vi måste hålla låg profil, sa hon allvarligt.
- Jag vet. Jag tittade ner i marken och lekte lite med kjolens volanger.
- Emma jag är seriös, sa hon och lät riktigt allvarlig.
- Men jag vet, sa jag lite smått irriterat.
- Du såg ju vad som hände med dig i början av allt det här, så tänk hur det går nu när du har alla runt om kring dig? Sa hon oroligt.
- Men det har jag ju hela tiden annars också, inte sant? Sa jag och log. Hon nickade.
två dagar senare ~ fredag
Harrys perspektiv:
- Harry du ska stå där, sa regissören och bekade bredvid en av bakgrundsdansarna. Jag nickade och små sprang till stället där han bad mig att stå.
- Niall, du ska stå i fokus nu. Stå här, det är din vers. Sa han och visade Niall vart han skulle stå. Dom andra killarna verkade redan stå där dom skulle för dom vart inte tillsagda att stå någon annanstans.
- Och ni två tjejer ska stå här borta, sa regissören och visade Emma och Viktoria vart dom skulle stå och vad dom skulle göra.
Under min del skulle jag stå och sjunga till en av tjejerna som vanligtvis var en av dansarna, hon hade kort blont hår och var faktiskt inte så ful. Eller inte för att någon var ful, men hon såg bra ut, så det gjorde inte mig något. Niall sjung sin vers och sedan kom vi till refrengen då det var min tur att sjunga. Jag gick fram till tjejen och började sjunga, men klantade mig så vi var tvungen att ta det igen, och igen och igen.
- Men seriöst, det blir bara fel! Utbrast jag och stampade i marken. Det var mörkt ute och det luktade höst, jag drog ena handen igenom mitt hår som fladdrade med i vindens brus.
- Killar, vi kan filma den här scenen i morgon istället. Sa regissören och jag nickade.
- Ni kan åka hem och sova nu så ses vi klockan två imorgon, sa han och vi alla gick sakta mot bilen.
- Vad gör jag för fel? Sa jag tyst och ruskade på huvudet. Jag kunde inte koncentrera mig när jag skulle sjunga framför den där tjejen. Allt jag kunde fokusera på var hur hennes hår drogs med i vinden och hur månen lyste i hennes ögon.
Liams perspektiv:
- Hey, kommer ni eller? Ropade Louis från bilen.
- Harry seriöst kom nu, det kommer gå bättre i morgon. Sa jag och log. Han nickade lite halvt och gick sedan med tunga steg mot bilen. Han var inte sig själv, någonting var fel.
- Harry, vad är det? Sa jag och tog tag i hans ena axel med handen så att han stannade.
- Va?.. Nej ingenting, sa han och tittade sedan ner i marken igen.
- Då litar jag på dig, så jag hoppas att det inte är någonting. Sa jag allvarligt. Han kliade sig lite bland alla lockar och ökade sedan takten mot bilen. Jag skakade på huvudet och satte mig sedan i bilen bredvid Louis som körde.
- Sätt på musik! Skrek Emma och Viktoria från säterna längst bak i bilen. Jag slog på radion och vred upp volymen.
Viktorias perspektiv:
- I'm feeling sexy and freeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee, sjöng jag och Emma i kör. Jag älskade den här låten. Vi skrattade och sjöng med tills låten var slut. Killarna satt som statyer och bara tittade på oss.
- Vad?! Sa Emma och slog ut med armarna och tittade på Harry.
- Jag tror vi måste prata sen, sa han tyst.
- Vi måste vaddå? Sa hon och såg på Harry med stora ögon.
- Prata, sa han kort. Emmas leende försvann snabbt och hon lutade sig sedan tillbaka på sätet och stirrade rakt ut. Hon hatade att höra orden ''Vi måste prata..'' för det brukade ofta ledas till någonting dåligt.
- Framme, sa Louis och log. Vi hoppade ut ur bilen och kylan slog om mig direkt.
- Kallt det vart hel plötsligt då, sa jag och drog jackan lite tajtare runt mig.
- Det är lugnt, jag värmer dig älskling. Sa Louis och la armarna runt mig.
- Harry seriöst kom nu, det kommer gå bättre i morgon. Sa jag och log. Han nickade lite halvt och gick sedan med tunga steg mot bilen. Han var inte sig själv, någonting var fel.
- Harry, vad är det? Sa jag och tog tag i hans ena axel med handen så att han stannade.
- Va?.. Nej ingenting, sa han och tittade sedan ner i marken igen.
- Då litar jag på dig, så jag hoppas att det inte är någonting. Sa jag allvarligt. Han kliade sig lite bland alla lockar och ökade sedan takten mot bilen. Jag skakade på huvudet och satte mig sedan i bilen bredvid Louis som körde.
- Sätt på musik! Skrek Emma och Viktoria från säterna längst bak i bilen. Jag slog på radion och vred upp volymen.
Viktorias perspektiv:
- I'm feeling sexy and freeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeee, sjöng jag och Emma i kör. Jag älskade den här låten. Vi skrattade och sjöng med tills låten var slut. Killarna satt som statyer och bara tittade på oss.
- Vad?! Sa Emma och slog ut med armarna och tittade på Harry.
- Jag tror vi måste prata sen, sa han tyst.
- Vi måste vaddå? Sa hon och såg på Harry med stora ögon.
- Prata, sa han kort. Emmas leende försvann snabbt och hon lutade sig sedan tillbaka på sätet och stirrade rakt ut. Hon hatade att höra orden ''Vi måste prata..'' för det brukade ofta ledas till någonting dåligt.
- Framme, sa Louis och log. Vi hoppade ut ur bilen och kylan slog om mig direkt.
- Kallt det vart hel plötsligt då, sa jag och drog jackan lite tajtare runt mig.
- Det är lugnt, jag värmer dig älskling. Sa Louis och la armarna runt mig.
- Kan du värma mig när vi kommer in istället så vi slipper stå här där det ändå är kallt? Sa jag och skrattade.
- Okejdå, sa han och la ena armen om mig. Emma och Harry gick med flera meters avstånd imellan dom.
- Ehm, Emma kan vi prata här ute. Ostört, sa Harry och vi andra gick in.
Emmas perspektiv:
Dom andra gick in och stängde dörren efter sig. Jag kände hur jag bara ville börja gråta, jag hatar verkligen sånna här stunder.
- Snälla, ingenting som sårar mig. Sa jag tyst och tittade ner i marken.
- Alltså, jag tror... Ehm.. Började Harry.
- Tror vad? Sa jag tyst och tittade sedan upp på honom.
- Du ska veta att jag älskar dig vad som än händer, jag kommer alltid att älska dig. Alltid. Han tittade mig in ögonen men vek snabbt bort.
- Du tänker inte lämna mig va? Jag kände hur tårarna brände bakom ögon locken. Han öppnade munnen men det kom inga ord, han stängde den snabbt igen och vände bort huvudet.
______________________________________________________________________________
Förlåt att ni fick ett så kort kapitel på sån lång ''väntetid'' men jag har haft fullt upp med allt.
Jag skrev klart det lite snabbt nu så det kanske inte är världens bästa men hope you like it anyway.
Kommer not inget nytt förrns imorgon kväll eller på fredag.
Kommenterar ni bra så får ni ett imorgon tror jag :Dx
- Okejdå, sa han och la ena armen om mig. Emma och Harry gick med flera meters avstånd imellan dom.
- Ehm, Emma kan vi prata här ute. Ostört, sa Harry och vi andra gick in.
Emmas perspektiv:
Dom andra gick in och stängde dörren efter sig. Jag kände hur jag bara ville börja gråta, jag hatar verkligen sånna här stunder.
- Snälla, ingenting som sårar mig. Sa jag tyst och tittade ner i marken.
- Alltså, jag tror... Ehm.. Började Harry.
- Tror vad? Sa jag tyst och tittade sedan upp på honom.
- Du ska veta att jag älskar dig vad som än händer, jag kommer alltid att älska dig. Alltid. Han tittade mig in ögonen men vek snabbt bort.
- Du tänker inte lämna mig va? Jag kände hur tårarna brände bakom ögon locken. Han öppnade munnen men det kom inga ord, han stängde den snabbt igen och vände bort huvudet.
______________________________________________________________________________
Förlåt att ni fick ett så kort kapitel på sån lång ''väntetid'' men jag har haft fullt upp med allt.
Jag skrev klart det lite snabbt nu så det kanske inte är världens bästa men hope you like it anyway.
Kommer not inget nytt förrns imorgon kväll eller på fredag.
Kommenterar ni bra så får ni ett imorgon tror jag :Dx
Kommentarer
sofie
GAAAAAAAAAAAAAAAAH, MEEEEEEEEEEEEEEEEEEEER! MÅSTE VETA VAD SOM KOMMER ATT HÄNDA!
Angelica
dom får inte göra sluuuuuuuuuuuuuuuut!
Ellen :) <3
MER !!!! <3 vet inte vad jag ska skriva.. <3
Felizia
NEEEEEEJ!!! :O Harry...... WHEN WILL YOU LEARN!!!???
asfdnfnsdfksflka asbra!!! :D
Rebecka
Omg, ge mig mer ! :D
Trackback
